Det händer när en långivare tar en kreditupplysning på dig

27 maj, 2020

Om du någon gång har betalat med faktura, ansökt om lån eller tecknat ett mobilabonnemang har du troligtvis fått en kreditupplysningskopia hemskickad till dig eller till din digitala brevlåda. Kanske reflekterade du inte så mycket då över det formella papprets innebörd, men faktum är att kreditupplysningen fyller en viktig funktion.

Här berättar vi mer om kreditupplysningen och vad som händer innan du får hem kopian i din (digitala) brevlåda.

Kvinna vid ett bord som läser en kreditupplysningskopia

Vad är en kreditupplysning?

Det är viktigt att ha ett välfungerande kreditsystem i ett samhälle. Det ska vara enkelt att byta bank eller söka lån hos en kreditgivare, och för det krävs att bankerna eller långivarna kan ta del av konsumentens finansiella information. Dels för att undvika överskuldsättning, men också för att kunna avgöra riskerna med ett visst lån.

Ett sätt för banker och kreditinstitut att ta del av denna finansiella information är att göra en kreditupplysning. Den ger en bild över personens ekonomi, taxerade inkomst, eventuella betalningsanmärkningar och hur många andra kreditupplysningar som tidigare gjorts i lånesyfte. Baserat på informationen ges också ett kreditbetyg.

Det är utifrån denna kreditupplysning som sedan långivaren beslutar om att godkänna eller ge avslag på en ansökan om lån. Informationen hämtas både internt hos kreditupplysningsföretaget och externt hos t.ex:

  • Skatteverket (adress, civilstånd, taxerad inkomst, fastighetsuppgifter)
  • Kronofogden (betalningsanmärkningar, skuldsaldo, skuldsanering)

När får en kreditupplysning begäras ut?

Enligt lagstiftning får man inte begära ut en kreditupplysning på en privatperson utan att det finns legitimt behov. Några exempel på sådana legitima fall är vid en låneansökan, hyra av lägenhet och ansökan om kreditkort.

När en kreditupplysning görs registreras den och ligger kvar hos upplysningsföretaget i 12 månader. Det innebär att alla låneansökningar som gjorts det senaste året finns i deras interna register och vägs in när kreditbetyget ska tas fram. En person som har mer än två upplysningar ser ofta en negativ inverkan på sin kreditvärdighet.

Däremot delas denna information inte mellan olika kreditupplysningsföretag. Det innebär att till exempel UC inte kan väga in eventuella kreditupplysningar som gjorts hos andra företag i sitt kreditbetyg. Det är också av denna anledning som en del konsumenter väljer att söka om lån hos långivare som erbjuder lån utan UC.

Vad händer när en kreditupplysning tas?

Det som händer när en långivare begär en kreditupplysning av dig är alltså att de vänder sig till ett företag som erbjuder sådana tjänster. Det kan vara till exempel UC, Bisnode eller Creditsafe – för att nämna de tre största.

Dessa företag hämtar in information om dig som de analyserar och sammanställer till kreditgivaren eller banken. Syftet med detta är dels att skydda långivaren från kreditförluster och onödiga risker, men också att skydda från och minska risken att konsumenten blir beviljad lån trots redan höga skulder och då får ekonomiska problem.

För att du som konsument ska veta att en kreditupplysning av dig gjorts, och vad den innehöll, skickas alltid en kopia hem till dig. Det kan vara bra att kontrollera informationen så att den stämmer och annars höra av sig till det kreditupplysningsföretag som har utfört upplysningen. Dubbelkolla också vem som beställt upplysningen.