Feltänk som skadar din ekonomi

13 april, 2018

Det är lätt att tänka att man ska vara rationell i ekonomiska frågor. Att leva efter den tanken är dock mycket svårt. Vi människor drivs av så mycket annat än rationella tankar, och våra ekonomiska beslut baseras ofta på feltänk som följer av känslor, upplevda krav och mycket annat. En annan anledning till att det rationella ofta prioriteras ned är att vi alltid söker genvägar.

I beteendeekonomin, som numera är en högst relevant och högprofilerad disciplin inom ekonomisk forskning, talar man om feltänk som uppstår mer eller mindre automatiskt dels utifrån egna förutsättningar och preferenser, dels på grund av hur hjärnan är programmerad att tänka. Det finns ett tiotal klassiska feltänk att uppmärksamma. Här har vi valt ut fyra av de viktigaste, detta utifrån hur stor skada de kan göra på din ekonomi.

Bekräftelsefel

Om du har fastnat för idén att köpa en viss modell av en mobiltelefon är chansen stor att du kommer att göra allt för att blunda för alternativ. Du söker inte upp information om andra modeller och eventuella åsikter från vänner och familj lämnar du åt sidan. Det här feltänket handlar om att hjärnan vill spara energi och tid. Processen i hjärnan utgår från att du uppenbarligen redan har bestämt dig och då finns mindre anledning att lägga energi på rationellt tänkande. Fastnar du i den här fällan finns risk att du konsumerar för mycket och överlag också betalar för mycket för din konsumtion.

Bankkort

”För många val”-paradoxen

I den internationella forskarvärlden talar man om ”paradox of choice” i många olika sammanhang. Kort förklarat innebär principen att ett allt för stort utbud av en vara eller tjänst gör att vi tenderar att strunta i att ta ett beslut över huvud taget. Om produkterna eller tjänsterna dessutom är av det mer komplicerade slaget är vi ännu mindre benägna att välja.

Tidigare har det framför allt varit inom fysiska varor som vi har haft ett större utbud att välja mellan. Idag finns dock också många exempel på tjänster, inklusive finansiella sådana, för vilka utbudet är mycket stort.

Att känna till principen om paradox of choice är mycket viktigt. Ett stort utbud är i grunden bra eftersom det ger en stor valfrihet att välja det billigaste/bästa/enklaste alternativet. För att utbudet inte ska bli överväldigande är det klokt att helt enkelt sålla bort en del av utbudet direkt så att alternativen blir lite färre.

Exempel: Du planerar att öppna ett konto för aktier, fonder och sparande på nätet. Utbudet är dock så stort att du tappar intresset och struntar i planen.

Rädslan att förlora

Hur mycket människan än har utvecklats genom årtusendena, är vi fortfarande däggdjur med mycket basala grundbehov. Det viktigaste för oss är att hålla oss vid liv, och det betyder att vi överlag är tveksamma till att ta risker. Det finns ju en chans att risktagandet ger stora förluster (i ekonomi, i prestige, i kärlek, i liv, och så vidare).

Rädslan att förlora är kanske något mer rationell än övriga tankefel i den här sammanställningen. Samtidigt kan rädslan påverka ekonomin i stor omfattning, framför allt när det gäller investeringar.

Exempel: Många som investerar i aktier och fonder tar dåliga beslut på grund av idén att det är viktigare att undvika en förlust än att vinna. Utifrån denna tanke säljer man aktierna som går bra (för att säkra vinst och inte förlora pengar) medan man behåller aktier som sjunker i värde (när man säljer förlorar man ju pengar).

Status quo bias

Status quo är latin för ”oförändrat tillstånd” och i beteendeekonomins värld handlar det om att människan inte gärna ger sig utanför givna ramar. Att förflytta sig från det som är tryggt är helt enkelt riskfyllt och inte sällan utgår hjärnan från att förändringen kommer att ge upphov till en förlust. För att undvika den eventuella förlusten med den smärta som den ger upphov till väljer vi i stället att behålla status quo.

Exempel: Du trivs inte med ett jobb eller ett förhållande. En förändring kan dock – eventuellt – innebära ännu mer smärta, varför du väljer att vara passiv.