FI vill förbättra långivarnas kreditbedömning

27 mars, 2020

Finansinspektionen vill att regeringen utreder möjligheten till ett samordnat kreditsystem. Det framgår av den senaste Konsumentskyddsrapporten som myndigheten har publicerat. Ett gemensamt konsumentkreditregister, likt det som Norge införde förra året, skulle höja kvaliteten på kreditprövningarna och därigenom motverka överskuldsättning.

Skuldsatt kvinna går över sin ekonomi

Hög ökningstakt för konsumtionslån

Under 2019 ökade konsumtionslånen i Sverige med 8 procent, varav ungefär en sjättedel hamnade hos inkasso. Det här är en utveckling som oroar Finansinspektionen som skriver att ”ökningstakten för konsumtionslån har varit hög under en längre tid”. Detta kan göra att allt fler får problem med sin ekonomi längre fram i tiden, särskilt i en lågkonjunktur — vilket Sverige, såväl som många andra delar i världen, nu onekligen verkar vara påväg mot.

En oförmåga att betala sina skulder kan göra att låntagare hamnar i en negativ skuldspiral som kan vara mycket svår att ta sig ur. Därför har långivare höga krav på sig när det kommer till att pröva konsumentens betalningsförmåga innan de beviljar ett lån. Låntagaren ska inte kunna ta på sig större skulder än vad som är lämpligt i relation till dennes ekonomiska förutsättningar. Finansinspektionen fastslår i rapporten att de under 2020 kommer undersöka hur ett antal långivare gör detta i praktiken, för att säkerställa att de följer reglerna för så kallad ”god kreditgivningssed”.

Helhetsbild över långivarens totala skulder

Finansinspektionen har som uppgift att kontrollera och se över finansmarknaden, samt verka för ett starkt skydd åt konsumenter. För att bidra till transparens släpper myndigheten årligen en rapport över det som verksamheten kommer fokusera på och prioritera under året som kommer. Finansinspektionen presenterar även vilka regler de behöver utveckla för att stärka konsumentskyddet och pekar i årets rapport på behovet av samlade kredituppgifter.

Det handlar i grund och botten om att ge kreditgivare en helhetsbild över de skulder som en låntagare redan har, genom att göra det lättare för banker och kreditbolag att ta del av varandras information kring konsumenterna.

En ofullständig kreditprövning

Innan banken eller kreditbolaget beviljar ett lån måste de alltid genomföra en kreditprövning. Prövningen ger en bild av låntagarens förmåga att kunna betala tillbaka de lånade pengarna. Själva prövningen gör långivaren utifrån den information som samlats in vid ansökan och genom att hämta en kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag.

Exempel på sådana företag är UC, Bisnode och Creditsafe. Problemet är att en upplysning inte nödvändigtvis visar alla skulder som en låntagare har. Om ett lån har tagits utan UC, det vill säga med hjälp av Bisnode eller Creditsafe, kommer denna skuld inte synas för en kreditgivare som tar sina kreditupplysningar från UC — och vice versa.

Enligt Finansinspektionen tillåter kreditupplysningslagen långivarna att utbyta uppgifter med varandra, men det finns ingen skyldighet för dem att göra det. Det finns därför en risk att överbelånade personer ändå lyckas teckna lån.

Verktyg för att motverka överskuldsättning

För att minska antalet överskuldsatta och höja kvaliteten på kreditprövningarna vill Finansinspektionen se att regeringen tillsätter en utredning. Flera länder i Europa har redan olika typer av kreditregister som gör det möjligt att samla uppgifter om konsumenters skulder. Grannlandet Norge införde den 1 juli 2019 en ny lag som innebär att banker och finansbolag är skyldiga att lämna ifrån sig information om krediter som de har gett ut till kunder.

Nu föreslår alltså Finansinspektionen att även Sverige ska införa ett liknande system. Åtminstone att saken bör utredas, för att eventuellt bli till verklighet i framtiden. En sådan åtgärd skulle enligt myndigheten vara ett ”effektivt verktyg i arbetet att motverka överskuldsättning”. Vi kan dock anta att myndigheten, i samband med corona och
dess effekter på Sveriges ekonomi, har fått omprioritera något i sin agenda och att en utredning därför kan dröja.