Slopad uppskovsränta – Så får du pengar tillbaka

25 oktober, 2020

Har du sålt en bostad med vinst någon gång de senaste sex åren (efter 2014)? Planerar du att sälja en? Då är det bra för dig att känna till regeringens beslut om slopad uppskovsränta – för det kan finnas pengar att få tillbaka.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Den påverkar över 600 000 skattebetalare, som nu får mer pengar i plånboken. Förslaget väntas leda till 1,7 miljarder mindre i statskassan under nästa beskattningsår.

200-lappar framför lägenhetshus

Läs mer: Finansinspektionen uppmanar till bankbyte

Hur fungerar uppskovsräntan?

När du säljer en bostad i Sverige måste du betala vinstskatt på 22 procent av vinsten. Om du går med 500 000 kronor i vinst efter en försäljning är det alltså 110 000 kronor du ska betala i skatt. En rätt tråkig utgift enligt de flesta, men för den som har eller ska köpa en ny bostad går det att skjuta på betalningen – genom ett uppskov.

Men i utbyte mot att du får skjuta upp inbetalningen av skatten måste du betala ränta till staten, vilket är den så kallade uppskovsräntan. Den är på 0,5 procent och räknas utifrån hela det vinstbelopp du vill ha uppskov för.

Ett uppskovsbelopp på 500 000 innebär alltså en skatt på 2 500 kronor (500 000 x 0,005) per år.

Uppskovet är ett sätt att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Tanken är att bostadssäljare ska få större marginal att köpa en ny bostad genom att kunna använda hela vinsten från försäljningen till det nya köpet.

Denna ränta slopas alltså från och med den 1 januari 2021 och är ytterligare ett steg mot ökad rörlighet.

Vad blir effekten av den slopade räntan?

Partierna som stöder förslaget motiverar det bland annat med att det blir lättare för de som äger stora bostäder att flytta till något mindre. Många i Sverige äger villor som ökat rejält i värde. Därför kan skattesmällen vid en flytt vara något som stoppar till exempel pensionärer från att byta bostad till något bättre anpassat för dem.

Effekten av den slopade räntan blir därför att fler har råd att flytta från stora hus till mindre lägenheter. Då kan i sin tur efterfrågan på villor minska, samtidigt som efterfrågan på lägenheter ökar. Bostadsaffärerna blir också fler och fler människor kan flytta till ett mer passande boenden. Men vad kan just du tjäna på att den tas bort?

Som vi såg i exemplet tidigare innebär en slopad uppskovsränta, för dig med ett vinstbelopp på 500 000 kronor, 2 500 kronor extra per år som du slipper betala i ränta, från och med 2021. Och för dig som kanske nu ångrar att du betalat in vinstskatten finns det möjlighet att få tillbaka hela beloppet – om det gjordes som tidigast år 2014.

Läs mer: Villapriserna ökar – och så också optimismen

Hur gör du för att få tillbaka pengar?

Om du nu i och med den slopade uppskovsräntan vill ha uppskov på en tidigare försäljning, där du alltså tidigare inte begärde uppskov, kan du korrigera detta i efterhand. Du begär då att få din deklaration från det inkomståret omprövad. Detta kan göras med sex års fördröjning. Alltså kan du i år göra det för 2014 och nästa år för 2015.

Du får då tillbaka den vinstskatt du har betalat in, men du måste betala uppskovsränta för åren du korrigerar. Om du sålde bostaden 2016 måste du alltså betala uppskovsränta för åren 2017, 2018, 2019 och 2020. Summan dras från vinstskatten som betalas ut. Därefter behöver du inte betala uppskovsränta för 2021 och framåt.

För bostäder som sålts innan 2014 finns det dessvärre inget att tjäna på den slopade uppskovsräntan.

Tänkvärt om uppskovsräntan

Regeringen har dock ännu inte specificerat exakt hur det ska fungera. Och det är fortfarande ett förslag som ligger på bordet. Så du kan inte kallt räkna med att uppskovsräntan slopas, även om det just nu verkar troligt.

Tänk även på att den slopade uppskovsräntan inte innebär att du slipper betala vinstskatt. Förr eller senare ska den betalas in till Skatteverket, men den kan alltså nu skjutas upp en längre tid utan att du behöver betala ränta.

Det är också bra att veta att förslaget har mött en del kritik. Både nationalekonomen Daniel Waldenström och KTH-professorn Hans Lind uttalar sig kritiskt i SvD Näringsliv. De menar att det är en åtgärd med liten faktisk effekt. För de flesta är vinstskatten trots allt den allra största kostnaden att ta hänsyn till. Och de har en poäng.

Utifrån exempelet tidigare, vad spelar egentligen 2 500 kronor extra för roll när vinstskatten är 110 000 kronor?

Läs mer: Storbank sänker kalkylräntan så fler kan låna

Fyll i formuläret för att fortsätta din ansökan hos vår partner

*” anger obligatoriska fält

Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden